alltminabarnskullefavetaomdeorkadelyssna

Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.... Ja, det var ett litet talesätt man fick lära sej  på den grå forntiden. Visst kan det ju vara fint och bra att hålla på att dra i  tunga och hårdsträngade pilbågar så till den milda grad man knäcker strängen. Det är säkert ett fantastiskt fint ljud när bågsträngen smäller  av och visst kan man lära sej att älska ett sånt ljud. Fast det är ju inte särskilt up to date.

Nej, ett ljud som man bara måste lära sej älska är ljudet av bollar som faller ner. Eller rättare sagt ljudet av bollar som dråsar ner runtomkring en. Det ljudet ska man lära sej älska. Helst bör man också lära sej älska känslan när dessa bollar på väg mot marken studsar mot ens huvud och axlar. Kan man älska dessa företeelser så är man väl rustad för ett modernt liv tycker jag.

Idag skulle jag åka och träffa den snälla farbrorn som ska laga min fot och den snälla tanten som ska laga min själ däremellan skulle jag göra diverse ärenden åt mina snälla barn och köpa födelsedagspresent åt mitt snälla söta lilla barnbarn. Fast före detta skulle jag på möte med farbror kommunen å kommunhuset. Klockan nio skulle det vara. Ingen mening att du kommer hit på mårron, sa mina snälla kollegor. Bra, tänkte jag.
Tog det lungt och for direkt till mötet. Sen tog jag en sväng för att plocka upp diverse jox som skulle till stan för lagning och sedan avreste jag mot Östersund. Hann med en hel massa shopping av mössor och vantar. Hann även lämna saker som skulle lagas. Var i god tid hos fotfarbrorn. Han verkade förbryllad. Jag var en timme sen.
Men det var verkligen en snäll farbror så han avbröt sin lunch och fixade foten.
Men nu när klockan är elva på fredag kväll trillar det ner en väldigt hård liten boll från hög höjd. Den har faktiskt varit på väg hela dan. Mitt i fonanellen tjongar den ner....
Timmen före lunch..... Timmen före lunch skulle jag nog ha varit på skolan och jobbat....

Bättre lyss till en fallande boll än att bara  ge fan i allting.