alltminabarnskullefavetaomdeorkadelyssna

Har suttit  i kyrkan och hört på rektorns och prästpraktikantens sommartal till eleverna. Här kommer en variant som kanske kan komma till användning nästa år i sveriges skolor.

Kära elever!
Ni har kämpat er igenom änu ett skolår fyllt av skratt och gråt. Av glada och dystra stunder. Ni har haft givande lektioner och lektioner fyllda av en massa tjafs och oväsentligheter. Ni har haft många och täta möten både med varandra och skolans personal och jag hoppas innerligt att detta har varit goda möten som fått er att växa som människor.

Nu är det slut med allt detta och många av er känner er glada och fria. Ni har roliga aktiviteter och kanske ett sommarjobb att se fram emot. Till er vill jag bara säga grattis. Njut av er sommar.

Till er andra vill jag säga,
-Du är inte ensam. Du syns, du finns, din verklighet räknas..

Många av er har inte lyckats skaffa sommarjobb fast ni verkligen har försökt och går nu omkring med en känsla av att det är något fel på er. Det stämmer inte. Det är fel på samhället som tror att det inte behöver sina unga. Låt oss tillsammans ändra på det.

Många av er står tysta eller ljuger när kompisarna berättar om sina resor och andra semesterplaner. Ni kanske tom skäms som inte ska göra nånting. Gör inte det. Ni är många. Kanske fler än alla dem som ska åka kors och tvärs i världen. Skäms inte. Det beror inte på er. Det beror på att världens politiker har bestämt att vi ska ha stärre och större klyftor i samhället. Det är orättvist och elakt att göra på det sättet.

Vi är redan  nu tillbaka i ett samhälle där vissa barn och ungdomar intel går till skolans avslutning för att  de inte vill visa att deras familjer inte har råd med några nya avslutningskläder och de orkar heller inte höra tal och sånger om allt underbart som sommaren förväntas komma med.

Jag frågar alla er som sitter här i kyrkbänkarna;
- Var det ett sånt samhälle vi ville bygga åt våra barn och barnbarn ? Är det så vi ska ha det ?
Gå ut i det ibland vackra vädret och tänk på att verkligheten är inte en utan många. Respektera varandras verklighet.